Identité
Genre : homme
Pseudonyme(s) :
- Harald B. Harald
État civil :
- Gustaf Harald August Molander
Fonctions : Réalisateur, Acteur, Scénariste, Auteur de l'œuvre originale, Adaptateur, Collaborateur au scénario, Auteur
Biographie
Formation :
Fils du directeur du Théâtre national suédois d'Helsinki, Gustav Molander débute comme acteur en Finlande avant de s'établir en Suède à l'âge de vingt-trois ans. Alors qu'il est très actif sur la scène du Théâtre royal de Stockholm, il écrit quelques scénarios pour les maîtres du cinéma suédois, Victor Sjöström (Terje Vigen , 1916) et Mauritz Stiller (Le Trésor d'Arne , 1919).Carrière :
La carrière de Gustav Molander s'étend de l'âge d'or du cinéma muet suédois aux nouvelles générations des années 1960, en passant par le renouveau des années 1940. Sa très riche filmographie, méconnue en France, le place quelque peu en retrait, sur le plan artistique, de ses maîtres Victor Sjöström et Mauritz Stiller. Alors que ceux-ci émigrent à Hollywood au milieu des années 1920, Gustav Molander dévoile ses ambitions avec Mälarpirater (1923) et devient le meilleur représentant du cinéma suédois dans une période moins glorieuse qui s'étend jusqu'en 1940. C'est l'époque des drames mondains et sophistiqués dont le cinéaste se fait une spécialité (Kärlek och kassabrist , 1932 ; Under flask flagg , 1935). Une nuit (1931), qui raconte un drame dans le contexte des combats russo-finlandais de 1917, est un des jalons importants du parlant suédois. Plus tard, le cinéaste fait débuter Ingrid Bergman dans Les Swendenhielm (1935), suivi du célèbre Intermezzo (1936), qui sont autant d'agréables adaptations littéraires. Son oeuvre prend une autre dimension durant la guerre. Il puise son inspiration dans le patrimoine historique avec Chevauchée nocturne (1942), qui dénonce implicitement le totalitarisme nazi dans une transposition au Moyen Âge, tandis que sa version d'Ordet (1943), antérieure de douze ans à celle de Dreyer, est considérée comme son chef-d'oeuvre (il y met en scène Victor Sjöström). Toujours proche des cinéastes brillants de son pays, Gustav Molander se lie d'amitié avec Ingmar Bergman, qui écrit pour lui trois scénarios : La Femme sans visage (1947), Sensualité (1948) et Frånskild (1951). Ces films sont parmi les plus remarquables de son oeuvre, tout comme ses adaptations des romans de Sigfrid Siwertz (Kvartetten som sprängdes , 1950 ; Glasberget , 1953 ; Enhörningen , 1954). En 1964, Molander dirige une ultime fois Ingrid Bergman dans un sketch inspiré du Collier de Maupassant : Smycket intégré à Stimulantia , un film qui rassemble plusieurs cinéastes suédois de la nouvelle génération.Filmographie
Longs métrages
Scénariste
- 1916 - Terje Vigen
- 1917 - Thomas Graals bästa film
- 1918 - Sangen om den eldröda blomman
- 1918 - Thomas Graals bästa barn
- 1919 - Herr Arnes pengar
- 1920 - Bodakungen
- 1922 - Thomas Graals myndling
- 1923 - Mälarpirater
- 1924 - 33.333
- 1925 - Ingmarsarvet
- 1925 - Polis Paulus' påskasmäll
- 1926 - Till Österland
- 1932 - Vi som går köksvägen
- 1933 - Kära släkten
- 1933 - Vi som går kjøkkenveien
- 1935 - Swedenhielms
- 1935 - Ungkarlspappan
- 1936 - Intermezzo
- 1938 - Dollar
- 1939 - Emelie Högqvist
- 1940 - Den ljusnande framtid
- 1940 - En, men ett lejon !
- 1941 - Striden går vidare
- 1942 - Rid i natt !
- 1942 - Jacobs stege
- 1943 - Det Brinner en eld
- 1943 - Älskling, jag ger mig
- 1944 - Kejsarn av Portugallien
- 1947 - Kvinna utan ansikte
- 1948 - Eva
- 1948 - Nu börjar livet
- 1949 - Kärleken segrar
- 1950 - Kvartetten som sprängdes
- 1952 - Kärlek
- 1953 - Glasberget
- 1954 - Herr Arnes penningar
- 1966 - Stimulantia : Smycket
- 1968 - Farbror Blås nya båt
Collaborateur au scénario
- 1920 - Erotikon
Réalisation
- 1920 - Bodakungen
- 1922 - Amatörfilmen
- 1922 - Thomas Graals myndling
- 1923 - Mälarpirater
- 1924 - 33.333
- 1925 - Ingmarsarvet
- 1925 - Polis Paulus' påskasmäll
- 1926 - Hon, den enda
- 1926 - Hon, den enda
- 1926 - Till Österland
- 1927 - Förseglade läppar
- 1927 - Hans Engeleska fru
- 1928 - Parisiskor
- 1928 - Synd
- 1929 - Hjärtats triumf
- 1930 - Fridas visor
- 1930 - Charlotte Löwensköld
- 1932 - Svarta rosor
- 1932 - Vi som går köksvägen
- 1932 - Kärlek och kassabrist
- 1933 - Kära släkten
- 1934 - En stilla flirt
- 1934 - Fasters millioner
- 1935 - Under falsk flagg
- 1935 - Swedenhielms
- 1935 - Ungkarlspappan
- 1935 - Bröllopsresan
- 1936 - Pa solsidan
- 1936 - Familjens hemlighet
- 1936 - Intermezzo
- 1937 - Sara lär sig folkvett
- 1938 - Dollar
- 1938 - En kvinnas ansikte
- 1939 - En enda natt
- 1939 - Ombyte förnöjer
- 1939 - Emelie Högqvist
- 1940 - Den ljusnande framtid
- 1940 - En, men ett lejon !
- 1941 - I natt eller aldrig
- 1941 - Striden går vidare
- 1942 - Rid i natt !
- 1942 - Jacobs stege
- 1943 - Det Brinner en eld
- 1943 - Ordet
- 1943 - Älskling, jag ger mig
- 1944 - Den osynliga muren
- 1944 - Kejsarn av Portugallien
- 1945 - Galgmannen
- 1946 - Det Är min modell
- 1947 - Kvinna utan ansikte
- 1948 - Eva
- 1948 - Nu börjar livet
- 1949 - Kärleken segrar
- 1950 - Fästmö uthyres
- 1950 - Kvartetten som sprängdes
- 1951 - Frånskild
- 1952 - Kärlek
- 1952 - Trots
- 1953 - Glasberget
- 1954 - Herr Arnes penningar
- 1955 - Enhörningen
- 1966 - Stimulantia : Smycket
Acteur
- 1930 - Brokiga blad
- 1944 - Kejsarn av Portugallien
- 1960 - När seklet var ungt - En film kavalkad 1897-1914
- 1966 - Stimulantia : Smycket
Auteur de l'œuvre originale
- 1936 - Intermezzo
- 1939 - Intermezzo
- 1979 - Honeysuckle Rose
Adaptateur
- 1941 - I natt eller aldrig
- 1945 - Galgmannen
- 1951 - Frånskild
- 1955 - Enhörningen
Bibliographie éditoriale
- Ouvrage : Molander, Molander, Molander : en släktkrönika med tonvikt på Gustaf och Olof Molander, film- och teaterlegender under ett halvt sekel / Bengt Forslund. - Stockholm : Carlsson, c2003
- Périodique : Chaplin, n° 5, novembre 1959
- Périodique : Film Dope, n° 44, mars 1990. M. Breaks, "1166. Gustaf Molander"
- Périodique : Filmhäftet, vol. 29, n° 114, 2001. Benght Forslund, Det brinner en eld : Gustaf Molander och andra världskriget"
- Périodique : Filmrutan, vol. 45, n° 4, hiver 2002. Bengt Forslund, "Gustaf Molander och Ingmar Bergman"